En interpellation är en fråga till en nämnds- eller utskottsordförande. Oftast är det oppositionspolitiker som ställer frågan, men i praktiken kan även politiker från de styrande partiet/partierna ställa en interpellation.
Man kan säga att interpellationer är oppositionens sätt att få upp diskussionsärenden på dagordningen för kommunfullmäktige. I en interpellationsdebatt har alla tjänstgörande ledamöter rätt att delta.
En interpellation består av:
- En rubrik som tydligt beskriver vad den frågande vill ha svar på, och till vem interpellationen är ställd.
- En brödtext, alltså en lite längre text som beskriver bakgrunden till frågan.
- En eller flera frågor.
Här finns ett exempel på en interpellation som lämnats in till Umeå kommunfullmäktige: Ska Umeå kommun verkligen censurera sina hyresgäster?
Innehållsförteckning
Vem kan lämna in en interpellation?
I en kommun är det bara de förtroendevalda politikerna i kommunfullmäktige (KF) som kan lämna in interpellationer. Ofta är kravet att den som lämnar in interpellationen måste vara tjänstgörande på det möte då interpellationen lämnas in.
Den som lämnar in en interpellation kallas för interpellant.
För att en interpellation ska hinna förberedas brukar kommuner och regioner ha en sista dag att lämna in dem (det varierar från kommun till kommun, i Umeå ska den tex vara inlämnad senast 11 dagar innan nästa möte med kommunfullmäktige). Lämnas den in senare än så kommer den upp på nästkommande möte istället.
Vad kan en interpellation handla om?
En interpellation kan i princip handla om vad som helst som hör till den verksamhet som mottagaren (alltså nämnds- eller utskottsordföranden) är ordförande för.
Interpellationer handlar ofta om ett aktuellt ämne, där interpellanten vill diskutera ämnet och ha svar på en eller flera frågor.
Vad händer med interpellationen efter att den lämnats in?
Efter att en interpellation har lämnats in så skickas den till mottagaren, alltså den nämnds- eller utskottsordförande som interpellanten ställt sina frågor till. Hen ska nu skriva sina svar på de frågor som interpellanten har ställt.
I handlingarna som skickas ut till alla ledamöter inför kommunfullmäktiges möte kommer sedan interpellationen i sin helhet, samt svaren på frågorna, att finnas med skriftligt.
Hur går en interpellationsdebatt till?
Det ser olika ut i olika kommuner/regioner, men i grunden består en interpellationsdebatt av följande steg:
- Interpellanten får ordet och kan då läsa upp sin interpellation och frågorna.
- Mottagaren av interpellationen får ordet och kan då läsa upp sina svar.
- Interpellanten och mottagaren får varsitt inlägg för att starta debatten.
- Alla ledamöter kan begära ordet och delta i debatten.
När talarlistan är tom är debatten avslutad.
Hur många gånger en ledamot får prata, och hur långa inlägg hen får göra, varierar från kommun till kommun, det fastställs ofta i kommunfullmäktiges arbetsordning i början av mandatperioden.
