På dagens sammanträde med kommunfullmäktige debatterade vi min vän Björn Kjellsons (L) motion om att avskaffa elsaneringsbidragen. En motion som jag fullt ut stöttar till skillnad från övriga tjänstgörande ledamöter från Centerpartiet som tyvärr röstade avslag.
Jag har full förståelse för att några få individer upplever problem som de menar kommer från elöverkänslighet. Men det är absolut inte samma sak som att vi ska betala ut kommunala skattepengar till dessa personer i form av ett elsaneringsbidrag.
Under debatten lyftes argument som: ”Av humanitära skäl måste bidraget finnas kvar om det är så att det kan hjälpa några få att må bättre”, och ”Hänvisa inte till att forskning inte kan bevisa elöverkänslighet, på 1800-talet trodde man mycket som man idag har kunnat motbevisa”.
Det som fick mig att gå i gång var dock när en ledamot sa att han inte ”ger mycket för den 25 år gamla tingsrättsdomen som slår fast att elsanering inte anses vara en stödberättigad åtgärd”. Detta efter att Björn Kjellson lyft just den en tingsrättsdom från 1998 som fastslagit att någon med ”elöverkänslighet” inte har rätt till bostadsanpassningsbidrag. Samma ledamot sa också att tekniken och samhället har utvecklats sedan 1998, så därför kan det domstolen sa då inte alls vara tillämpligt längre.
Tydligen kan vi heller inte lita på Boverket, som är den statliga myndighet som ansvarar för att ta fram riktlinjer för just bostadsanpassningar. På deras hemsida har de en helt egen undersida för just elsanering, senast granskad 13 januari 2020. Jag må vara centerpartist och av åsikten att vi ska ha så få myndigheter som möjligt, men jag förutsätter ändå att de statliga myndigheter som har huvudansvaret håller sig uppdaterade om den utveckling som sker och ändrar sina riktlinjer och beslut därefter.
Efter lång och livlig debatt gick vi så till beslut, och när voteringen var klar stod det klart att 35 ledamöter röstade för att avslå motionen, 28 för att bifalla motionen, 1 röstade avstår och 1 var frånvarande. I och med det beslutade alltså en majoritet av kommunfullmäktiges ledamöter att Umeå kommun även fortsättningsvis ska betala ut bidrag för något som inte vetenskapligt bevisats.
I tider av ökande skepsis mot sådant som faktiskt är vetenskapligt bevisat (jag tänker främst på den för varje dag ökande anti-vaccinationsrörelsen, i världen så väl som i Sverige) känns det extremt olyckligt att kommunfullmäktige tar ställning för ett bidrag utifrån att de som tyckare gör en egen ”vetenskaplig” bedömning.
Västerbottenskuriren uppmärksammade också debatten och jag finns citerad i artikeln, vill du läsa den finns den här: VK – Avvecklar inte elsaneringsbidrag.
