Mina viktigaste frågor
Det finns många frågor som är viktiga. Jag tror dock på att politik ska vara roligt, och att politiker gör det bästa jobbet om vi jobbar med de frågor som vi brinner för mest. Därför har jag valt att lägga mitt huvudsakliga politiska fokus på frågor som rör hållbar stadsutveckling, folkhälsa och ett starkt näringsliv.
Som centerpartist utgår jag alltid från de grundläggande liberala idéerna om individens fri- och rättigheter, vilket gör att jag även engagerar mig i frågor där de fri- och rättigheterna är utsatta för hot och inskränkningar.
Hållbar stadsutveckling
Vadå hållbar stadsutveckling? Jag är ju centerpartist och borde prata landsbygd? Jo, landsbygdsfrågor och utveckling av landsbygderna är otroligt viktiga för mig de också. Men eftersom jag ser ett behov i Umeå av centerpartister som pratar om stadens utveckling är det de frågorna jag väljer att fokusera på.
Hållbar stadsutveckling handlar för mig om att vi bygger och utvecklar staden för dagens umebor, men också för de kommande generationerna. Som politiker måste vi våga vara visionärer, samtidigt som vi lyssnar på medborgarna.
Rent konkret vill jag att vi tar tillvara på det Umeå vi fått ärva, samtidigt som vi bygger på nya lager där vi sätter en prägel av dagens samhälle. Det betyder dock inte att jag vill behålla varenda byggnad och grönområde exakt som det ser ut idag.
Omfamna tekniken
Som exempel kan jag nämna de stugor som finns runt Nydalasjön, i skrivande stund (våren 2021) finns planer på att en del av dem ska restaureras, medan en del av dem ska rivas. Rivandet är svårt att komma undan, men med den teknik som finns idag är det fullt möjligt att ta högupplösta bilder av stugorna och dess omgivning för att, när pengar finns, bygga upp dem digitalt i VR. Hur häftigt vore det inte att kunna ta upp sin mobiltelefon om 10 år, öppna kameran, och få en VR-version av hur det såg ut tidigare? Ett sätt att kunna bevara för eftervärlden utan att stanna av utvecklingen.
Jag vill också se fler delar av Umeå stad bli privatbilsfria zoner. Utveckla nuvarande stadsdelar med bilpooler, bygg ut cykelvägnätet med tillhörande underhåll året runt, sätt in mer kollektivtrafik. När helt nya stadsdelar byggs – planera redan från första dag för ett cirkulärt samhälle där bilägande inte alls är en självklarhet.
Kort sagt vill jag att Umeå kommun omfamnar den (inte helt) nya tekniken än mer i sin stadsutveckling. När en detaljplan tas fram vill jag inte behöva klicka mig in på kommunens hemsida för att titta på stillbilder över hur det är tänkt att se ut. Jag vill kunna ta mig dit och uppleva det nya i digital form redan innan det byggts.
Social hållbarhet
En hållbar stad handlar såklart inte bara om den fysiska infrastrukturen – begreppet social hållbarhet får inte glömmas bort. Jag är övertygad om att mycket av den sociala hållbarheten går att bygga in fysiskt. Lummiga innergårdar eller kvartersparker med stadsodling och lekparker som inbjuder till social interaktion är ett sätt. Ett annat är att bygga blandade boendeformer mer än vi kan se idag i Umeå. Haga är ett bra exempel på hur det kan se ut, blanda enfamiljshus med flerfamiljshus (med både hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter).
Social hållbarhet handlar också om ett tolerant samhälle där alla är välkomna att vara den de vill. Det innebär tex att Umeå kommun självklart ska vara synliga under Pride-veckan, utveckla arbetet med våra nationella minoriteter (särskilt de nationella minoritetsspråk som Umeå är del av förvaltningskommun för: samiska, finska och meänkieli), och fortsatt jobba med att underlätta för personer med funktionsvariationer att kunna vara aktiva deltagare i samhället.
Medborgardialoger
Att lyssna på medborgarna, våra uppdragsgivare, är otroligt viktigt både för oss politiker och för kommunala tjänstepersoner. I Umeå förs idag en del medborgardialoger, men jag vill se ännu mer av det. Tekniken och kunskapen om hur det görs finns redan.
Jag tror att det är väldigt lätt, speciellt som politiker, att sätta sig bekvämt efter valet på den eller de poster en fått, och inte prata så mycket med medborgarna förrän det är dags för val igen. Så får och ska det inte vara.
Folkhälsa
Folkhälsa kanske låter som något som hör hemma på regionen, där de pratar sjukvård och annat. Men när jag pratar om folkhälsa handlar det om det förebyggande arbetet, och det måste ske i kommunerna.
Både kropp och knopp, såklart. Hur tänker jag mig att en kommun kan jobba förebyggande med de frågorna då? Utöver det ganska självklara med bra skola, så är föreningslivet och sociala aktiviteter oerhört viktigt.
Några av mina förslag på hur Umeå som kommun kan jobba med folkhälsa:
- Stötta med föreningsbidrag, men öppna upp regelverket så att även grupperingar som inte är en officiell förening ska kunna söka pengar. Vi ser att framförallt unga idag väljer att engagera sig i sakfrågor, men är inte särskilt intresserade av att bilda en förening, sitta i styrelsen och göra allt det tråkiga och krångliga. Här måste kommunen hänga med i utvecklingen och underlätta för de här grupperna att ändå kunna få ekonomiskt stöd.
- Gör det lätt att vara driven – en föreningslots/liknande på kommunen skulle göra otroligt mycket. När man väl är igång med sitt engagemang ska det inte dö ut för att det är krångligt att hitta rätt blankett, få tag på rätt person eller ställa rätt fråga.
- Lokaler för alla i hela Umeå. Jag är själv uppvuxen i en by med både bygdegård, scoutstuga, missionshus och sportklubb, dvs: det fanns lokaler att samlas i för både fest, loppis, barn- och ungdomsverksamhet och filmvisningar. Jag har insett nu i vuxen ålder vilken ynnest det är att bo i en by med aktiv bya-, bygdegårds- och sportklubbsförening.
- Stadsodling. Återigen är det mina erfarenheter från uppväxten som gör att jag slår ett slag för odling. Att bo inne i stan innebär för många att inte ha en egen trädgård eller odlingslott. Att odla på balkongen fungerar, men då tappar vi det sociala.
Stadsodling, både i kommunala parker och inne i kvarter/innergårdar (hos både AB Bostaden och andra fastighetsägare) är därför något som ska uppmuntras och underlättas. Det kan ske genom att kommunen tex upplåter mark gratis eller för en symbolisk summa till de som i gemenskap (oavsett ideell organiseringsform) vill hålla på med stadsodling. Stadsodlingarna i Broparken och på Ålidhöjd är bra exempel, men de behöver bli fler.
- Ytor och platser som inbjuder till sociala sammanhang. Ett oerhört bra exempel är den del av strandpromenaden nedanför Filmstaden som utvecklats i samarbete med unga tjejer, de fick frågan hur de ville att det skulle se ut och vara för att de skulle känna sig trygga och vilja spendera tid med vänner, och kommunen lyssnade.
En annan sak som är oerhört viktigt är ytor för spontanidrott. Umeå blev senast år 2021 utsedd till årets idrottsstad och det är jag oerhört stolt över. Men hall- och plantider är för få, och idrottande måste kunna ske även utanför idrottsklubbarnas ramar. Fler ytor för spontanidrott behövs därför: ställ upp ett litet mål i parken, bygg en enklare hinderbana och placera ut bänkar att vila på.
Ett starkt näringsliv
4 av 5 jobb skapas i de små företagen. Om vi dessutom räknar in de större företagen så är de otroligt många som jobbar i ett företag snarare än i det offentliga. Ett starkt näringsliv är otroligt viktigt av flera anledningar. Att de skapar jobb är kanske den tydligaste, nästan alla företag vill växa och de allra flesta vill dessutom anställa fler personer. Det kan betyda att någon får sitt första jobb, med en egen inkomst. Ett starkt näringsliv ger inte bara inkomster till sina anställda. Visste ni att företagen i Umeå med alla sina anställda genererar nästan 1,4 miljarder (!!!) kronor i skatt till kommunen?
Vi måste ge alla dessa företag, och företagare, rätt förutsättningar och möjligheter att driva sina verksamheter framåt. Att låta dem växa. Det är viktigt inte bara för att Umeå och Sverige mår bra av ett välmående näringsliv, utan också för att jag som liberal tycker att det är otroligt viktigt att den som strävar uppåt ska ha möjlighet att göra det och inte bli stoppad av offentlig byråkrati och krångel.
Några av mina viktigaste punkter för att Umeå ska ha ett starkt näringsliv:
Efterhandsdebitering efter utförd tillsyn. Oavsett om det handlar om livsmedel, alkohol eller bygglov ska du som näringsidkare få fakturan efter att kommunen fullgjort sin del. Är din verksamhet klassad på så sätt att tillsyn endast utförs var tredje år ska du inte få en faktura de år tillsyn inte genomförts.
Utveckla upphandlingsförfarandet så att lokala mindre aktörer ges bättre och lättare möjligheter att delta.
Kommunen ska aktivt stödja och stimulera de aktörer som vill engagera sig i att tillgodose alla basala servicebehov: från bostäder till barn- och äldreomsorg.
En väg in. Är du ny som företagare i Umeå är det inte alltid lätt att sätta sig in i vilken del av kommunen du ska kontakta för att få hjälp med vilka frågor. Det ser dessutom annorlunda ut från kommun till kommun, så även om du har erfarenhet från en annan kommun är det inte säkert att det hjälper dig i Umeå. Därför ska det finnas en kontaktväg in till kommunen där du som företagare enkelt ska få ledning till det du behöver.
Mer företagsamhet redan i skolan. Som gammal UF-alumn vet jag hur viktigt det är med företagsamhet och entreprenörskap i skolan. I Umeå och Västerbotten har vi Ung Företagsamhet som varje år leder och guidar otroligt många UF-företagare. De är också ute på skolor i de lägre åldrarna med sitt arbetsmaterial för att väcka nyfikenheten kring entreprenörskap hos yngre elever än gymnasister.
Sammanfattningsvis
Det här är bara några sätt med vilka jag tror att Umeå kan bli bättre. Frågor om en hållbar stadsutveckling, folkhälsa och ett starkt näringsliv är såklart mycket bredare än det som nämnts här, men genom att formulera de här texterna vill jag visa på hur jag vill jobba.
Har du frågor eller idéer kopplat till de här ämnena som du vill skicka till mig? Tveka inte att höra av dig, mina kontaktuppgifter hittar du längst ner på den här hemsidan.