Snart är det dags för kyrkoval. Här går jag igenom allt du behöver veta inför kyrkovalet så att du är beredd när det är dags att rösta.
Innehållsförteckning
Vad är kyrkovalet?
Kyrkovalet är ett val där medlemmar i Svenska kyrkan får rösta om vilka som ska representera dem i de olika beslutande församlingarna inom kyrkan. Dessa är:
- Kyrkofullmäktige (ungefär som kommun)
- Stiftsfullmäktige (ungefär som region/landsting)
- Kyrkomötet (ungefär som riksdagen)
När är valet?
Var fjärde år är det val till Svenska kyrkan. 2021 är det valår, och valdagen är söndag den 19 september. Precis som i allmänna val finns en period för förtidsröstning, i kyrkovalet i år öppnar förtidsröstningen måndag den 6 september och pågår tillochmed den 19 september.
Vem får rösta?
Alla som är medlemmar i Svenska kyrkan har rösträtt. Till skillnad från allmänna val får alla som fyllt 16 år rösta i kyrkovalet. Detta beror på att Svenska kyrkan är en medlemsorganisation, nästan precis som vilken annan organisation som helst, och de har beslutat att det är 16 år som gäller.
I början av september skickades röstkorten ut till alla röstberättigade. På ditt röstkort står det all information du behöver för att hitta till rätt vallokal på valdagen.
Hur röstar jag?
Det finns fyra olika sätt att rösta, här nedan går jag igenom hur de olika sätten går till.
1. I din vallokal på valdagen den 19 september
Om du vill rösta i din vallokal på valdagen så går du helt enkelt till den vallokal som står listad i den lila rutan högst upp på ditt röstkort. När du går dit behöver du ta med dig en giltig ID-handling. För att underlätta i vallokalen är det också bra om du tar med ditt röstkort, men det är inget krav.
På plats i vallokalen finns alla valsedlar, du behöver alltså inte ta med några egna. Om det saknas valsedel för den nomineringsgrupp (parti) du vill rösta på så finns det blanka valsedlar som du kan skriva gruppens namn på.
Observera att din vallokal endast är öppen på valdagen. Adress och öppettider står på ditt röstkort. Du kan också hitta adressen på Svenska kyrkans hemsida: Hitta din vallokal.
2. Förtidsrösta
Om du av någon anledning inte kan ta dig till din vallokal på valdagen kan du i stället välja att förtidsrösta. Förtidsröstningen är öppen 6-19 september (ja, även på valdagen). Du kan välja att förtidsrösta på valfri förtidsröstningslokal i hela landet. På Svenska kyrkans hemsida hittar du adresser och öppettider till samtliga: Förtidsröstning.
På baksidan av ditt röstkort finns exempel på förtidsröstningslokaler i närheten av där du bor, med adress och öppettider på valdagen.
När du förtidsröstar behöver du ta med både giltig ID-handling och ditt röstkort.
3. Brevrösta
Att brevrösta är precis vad det låter som, att rösta per brev. För att kunna göra det behöver du först hämta ett brevröstningspaket. Det kan du göra på en församlings- eller pastorsexpedition. I paketet finns skriftliga instruktioner för hur du ska göra.
Om du skickar brevet från Sverige måste det vara framme senast den 17 september, brevröstar du från utlandet är det i stället den 15 september som gäller.
4. Rösta med bud
Om du vill rösta med bud behöver du ett brevröstningspaket. Det kan du hämta på en församlings- eller pastorsexpedition. I paketet finns skriftliga instruktioner för hur du gör för att rösta med bud.
Vem kan jag rösta på?
Precis som i allmänna valen finns det olika grupper av kandidater som ställer upp i valet. I allmänna valen kallas de för partier, men i kyrkovalet heter de i stället nomineringsgrupper.
Nomineringsgrupperna kan i vissa fall bestå av politiska partier. Exempel på partier som ställer upp under eget namn i kyrkovalet är Centerpartiet och Socialdemokraterna.
Vissa nomineringsgrupper är löst kopplade till ett politiskt parti men ställer upp under annat namn, exempelvis Borgerligt alternativ (kopplar ihop med Moderaterna) och Fria liberaler i Svenska kyrkan FiSK (som kopplar ihop med Liberalerna).
Därutöver finns det nomineringsgrupper som är helt frikopplade från politiska partier, en stor sådan är Partipolitisk obundna i Svenska kyrkan (mer kända som POSK).
En fullständig lista över vilka nomineringsgrupper som går att rösta på där du bor finns på Svenska kyrkans hemsida: Nomineringsgrupper
Personrösta
I Kyrkovalet kan du personrösta. Det betyder att du kan kryssa kandidater på valsedeln. Till skillnad från allmänna valen kan du i kyrkovalet kryssa upp till 3 kandidater per valsedel. Det är inget krav att personrösta. Men väljer du att göra det kan du välja att kryssa en, två eller tre namn per valsedel.
Om du vill veta mer om vilka kandidater som ställer upp kan du gå in på Svenska kyrkans hemsida: Kandidater i kyrkovalet
Vad är Kyrkofullmäktige?
Kyrkofullmäktige är den lägsta direktvalda nivån inom kyrkan. Det är kyrkofullmäktige som beslutar om den verksamhet som är närmast dig: i din församling eller i ditt pastorat (ett pastorat är flera församlingar som gått ihop). Det går ungefär att jämföra med kommunfullmäktige, men många gånger finns det flera kyrkofullmäktige inom en kommuns geografiska yta. Du har bara rösträtt till ett kyrkofullmäktige, även om det skulle finnas flera i din kommun.
Valsedeln i valet till kyrkofullmäktige är vit.
Vad är Stiftsfullmäktige?
Stiftsfullmäktige går ungefär att likna vid regionfullmäktige. Svenska kyrkan är indelat i 13 stift. Från Luleå stift i norr (som innefattar hela Västerbotten, Norrbotten och Lapplands landskap) till Lunds stift i söder (som innefattar landskapen Skåne och Blekinge).
Stiftsfullmäktiges främsta uppgift är att stödja de lokala församlingarna på olika sätt, de har också anställd expertis inom flera områden.
Valsedeln i valet till stiftsfullmäktige är rosa.
Vad är Kyrkomötet?
Kyrkomötet är ungefär som kyrkans riksdag. Det är alltså Svenska kyrkans högsta beslutande organ och har 251 ledamöter från hela landet. Det är kyrkomötet som beslutar om frågor som rör hela kyrkan.
Valsedeln i valet till kyrkomötet är gul.
